Noaks Ark-podden

I del 2 av samtalet med barnläkaren Sandra Soeria Atmadja fortsätter vi att prata om hur det är att leva med hiv som ung i Sverige idag – och om en medicinsk utveckling som gått betydligt snabbare än förändringen av samhällets attityder.

Hur påverkar stigma unga som lever med hiv? Hur kan vården rusta dem för att möta okunskap utan att samtidigt göra hiv till ett större problem än det behöver vara? Och hur ser framtidens behandling ut?

Sandra berättar om långverkande injektionsbehandling, framsteg inom forskningen och hur behandlingen för barn blivit betydligt enklare. Men framför allt påminner hon om vikten av att lyssna på de unga själva. För många är hiv bara en liten del av livet – vardagen handlar betydligt mer om skola, vänner, kärlek och framtidsdrömmar.

I det här avsnittet möter vi Sandra Soeria Atmadja, barnläkare vid Barnhivmottagningen och Barnhivcentrum på Astrid Lindgrens barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset.

Vi pratar om hur det är att vara barn och växa upp med hiv i Sverige, varför öppen och åldersanpassad information till barn är så viktig och hur vården arbetar för att stärka både barn och familjer. Samtalet berör också stigma, okunskap, tonårstidens utmaningar och den unika svenska modellen för vård av barn och unga som lever med hiv.

I poddens tredje avsnitt med medieprofilen Alexander Erwik pratar vi om livet bakom rubrikerna. Alexander berättar om den obefintliga relationen till sin mamma, hur den format honom som människa och varför vissa livserfarenheter har blivit avgörande vägval. Samtalet rör sig mellan framgångar och motgångar, sårbarhet och styrka, och vad som egentligen betyder något när ”kamerorna slocknar”.

Vi får också en exklusiv inblick i hans bok ”Sju sorger” och tankarna bakom projektet innan den når läsarna.

Dessutom delar Alexander med sig av det livsmotto som väglett honom genom både medgång och tuffa perioder – ett tankesätt som kan förändra hur vi ser på oss själva och livet omkring oss.

Ett varmt, ärligt och inspirerande avsnitt som bjuder på både skratt, eftertanke och nya perspektiv.

I del 2 av poddsamtalet med Alexander Erwik pratar vi om hivrädsla, ryktesspridning, missbruk och vägen tillbaka till sig själv.

Om att leva som om man redan var smittad. Om destruktiva relationer, chemsex och hur droger kan sudda ut både gränser och självkänsla. Men också om att ta sig ur missbruk, hantera omvärldens fördomar och hitta tillbaka till ett liv där man inte längre styrs av rädsla.

Alexander Erwik är entreprenör, PR-profil och festfixare som under många år varit en välkänd profil i Stockholms nöjes- och kändisvärld. Bakom den offentliga bilden finns också en personlig berättelse om psykisk ohälsa, destruktiva relationer, missbruk och vägen tillbaka till sig själv.

I premiäravsnittet möter vi Alexander i ett öppet och starkt samtal om våld, beroende, sårbarhet och självinsikt. Han berättar om uppväxten i Värmland, flytten till Stockholm, relationen som blev destruktiv och hur låg självkänsla och bekräftelsebehov gjorde honom extra sårbar.

Alexander delar också med sig av vägen ut ur missbruket och vikten av att våga gå till roten med sina känslor och mönster – istället för att bara försöka laga ytan.

Ett ärligt avsnitt om att bryta sig loss, sätta gränser och börja välja sig själv.

I detta avsnitt möter vi Prinsessan Christina, Fru Magnuson, mottagare av Guldarken 2025. I ett varmt och personligt samtal delar hon med sig av sina minnen från tiden som vice ordförande i Stiftelsen Noaks Ark/Röda Korset under slutet av 1980-talet och början av 1990-talet.

Hon berättar om den omtanke, närvaro och mänskliga värme som präglade arbetet i huset på Drottninggatan – och om de många möten som kom att forma både organisationen och hennes eget engagemang.

Prinsessan Christina reflekterar över lärdomarna från denna period, den kraft som fanns i gemenskapen och varför Noaks Ark fortsatt har en särskild plats i hennes hjärta.

Ett samtal om medmänsklighet, mod och betydelsen av att finnas nära – då och nu.

I den tredje och avslutande delen av samtalet med Per Svensson, ordförande i Noaks Ark Mosaik och ledamot i Riksförbundets styrelse, får vi en djupare inblick i hans livserfarenheter – både inom och utanför Noaks Ark

Utmaning i att sprida rätt kunskap – inte bara medicinskt utan också psykosocialt. Per betonar att läkare och sjukvårdspersonal ofta missar de mjuka värdena och att det är minst lika viktigt att förstå människan bakom siffror och diagnoser.

Hans erfarenheter från ett liv som dansare, pedagog och volontär har format hans syn på människor. Han lyfter fram vikten av att lyssna på det som inte sägs – kroppsspråk, blickar och nyanser i rösten kan avslöja mer än ord. För Per är nyckeln till förtroende att vara närvarande, diskret och låta samtalet komma av sig själv.

Vi får också höra om kulturmöten och karriärens baksidor, om konkurrens, avundsjuka och utmaningar i pedagogrollen. Men framför allt om det han värdesätter högst: kontakten med människor och att skapa trygghet för den som behöver stöd.

Trots alla framsteg menar Per att vägen framåt är lång – det krävs fortsatt arbete, kärlek och engagemang för att verkligen minska stigmat och stötta dem som lever med hiv. Själv tänker han fortsätta bidra så länge han har hälsan och något att ge:

"Var ärlig mot dig själv. Lyssna, och försök förstå ditt eget bagage." – Per Svensson

I detta andra avsnitt delar Per Svensson generöst med sig av sin resa från dansare till pedagog och balettmästare, med starka intryck från åren vid Budapestoperan och internationella uppdrag i bl.a. Tyskland. Vi får en inblick i den hårda men formande pedagogiken från det ryska balettsystemet, teaterlivets strikta ritualer och det osynliga arbete som krävs bakom scenen. Han berättar också om skönhetsideal, smink och kostymer, men lyfter samtidigt allvarligare ämnen – som hiv-epidemins påverkan på scenkonsten och dagens utmaning i att sprida kunskap och bryta stigma.

Ett avsnitt fyllt av historia, allvar och passion – där "The show must go on" får en djupare mening.

I det första avsnittet möter vi Per Svensson, ordförande i Noaks Ark Mosaik i Skåne och Blekinge. Per började som volontär redan på 80-talet, mitt under den tid då hiv och aids väckte skräck av rådande okunskap - en tid då det varken fanns botemedel eller bromsmedicin och många insjuknade och dog. Han berättar om de svåra åren när många dog i ensamhet, om sorgen och styrkan hos volontärerna, och om hur viktigt det var – och fortfarande är – att sprida kunskap och ge medmänskligt stöd.

Vi pratar om hiv som ett historiskt trauma, om modet hos föregångarna som banade väg för kommande generationer, och om varför föräldrar och nätverk spelar en så avgörande roll än idag.
Per reflekterar också över hur hans eget engagemang har påverkat honom – från volontärskap och hembesök till att idag vara en del av att leda Noaks Ark Mosaik framåt mot en framtid där kunskap och förståelse får ta över rädsla och stigmat.

👉 Ett avsnitt om historia, hopp och vikten av att ta till sig kunskap och bidra till att minska fördomar

I det andra samtalet med regissören Carl Johan Karlson fördjupar vi oss i teaterns kraft att belysa, beröra och påverka – utan att bli plakatteater. Carl Johan berättar om de konstnärliga och personliga utmaningarna i att sätta upp föreställningen ARV, och om varför representationen av personer som lever med hiv är en del av berättelsens kärna.

Vi pratar om hur teatern kan bli en plats för sårbarhet, uppror och gemenskap – och hur det är att som regissör släppa in publiken efter månader i ett slutet repetitionsrum. Det blir ett samtal om skuld, skam, maktens språk – och mod. Om varför han inte anser sig särskilt modig, men ändå inte kan låta bli att säga ifrån.

Och vi får veta varför snällast vinner har blivit hans livsfilosofi.